Varför blev choklad så populär i katolska länder? Tycker du att orden ’cacauatl’ och ’xocóatl’ låter begripliga? Och hur länge har man ätit choklad i Finland? Vad har Närpes Glassfabrik med saken att göra? Förkovra dig i en snabb historielektion om choklad!
Från aztekerna till påven och Närpes
Växten Theobrama Cacao är ett mexikanskt träd med tunga, gula frukter. Inuti frukterna finns stora frön, mellan 20 och 50 stycken, i rader om 5. De växer så att skyddande fruktkött och hinnor liknar små vita hjärtan, när de delas och plockas loss ur frukten.
Ursprungsfolket aztekerna rostade bönorna över öppen eld och malde dem till ett pulver. Med smaksättning från honung och vanilj, bakades en tät deg. Denna portionerades för att göra kakaodryck på vatten och uppblött degklimp. Detta kallades ’cacauatl’. Här hittar vi ursprunget till ordet kakao. I strid hade soldaterna alltid med sig lite uppblötbar kakaoklimp. Då kunde de snabbt tillsätta vatten och återhämta styrkan ifrån drycken.
Mayafolket drack blandningen varm och kallade den för ’xocóatl’ – hett bittert vatten. Här ser vi ursprunget till ordet choklad!
Staden Tenochtitlan var för 700 år sedan en 13,5 kvadratkilometer stor stad belägen vid nuvarande Mexico City. Till antalet invånare var staden lika stor som dagens Tammerfors. Härskaren Moctezuma ll styrde över sitt folk i enorma palats, där 300 arbetare endast hade hand om skötseln av djuren. Omkring 50,000 affärsidkare träffades dagligen på stadens alla torg. Kakaobönan var så uppskattad att den faktiskt användes som betalningsmedel. Sexlivet, kärleken och fruktsamheten skulle bättras genom chokladen.
Märkliga mandlar
Columbus fattade inte vad det var för sorts träiga, trista mandlar han råkat få tag på när han kapade en Mayabåt och roffade åt sig av lasten. Men då ett par bönor föll ur knytena, kastade sig lokalinvånarna häftigt över dem och tog dem hastigt till vara. Columbus drog hem några bönor för att se ifall någon hade användning för de obegripliga, fula, men trots allt tydligen så dyrbara ”mandlarna”. Men ingen tog någon notis om dem och de föll åter i glömska.
Spanjorerna blev överlag lamslagna av hänförelse inför rikena de stötte på under sina världsomseglingar. Med trevligare inställning till resmålen och tillhörande respekt för härskarna, kunde de få bjudas på den färdigt tillredda drycken. Hernán Cortés började skeppa kakao till Europa år 1528. Nu förstod man hur den skulle användas.
Påvens åsikt
I katolska länder skulle kakaon komma att få en alldeles speciell betydelse. Under fastan var det nämligen tillåtet att dricka – men inte äta. Och folket som blandade kakaon så tjock och trögflytande… Var den då fortfarande dryck – eller skulle den klassas som mat? Till slut blev debatten så hetsig att självaste påven tvingades avgöra saken. År 1569 slog Pius V fast att choklad är en dryck och att denna tillåts nyttjas under fastan. Något som uppskattades bland hungriga fromma.
Festernas centrum
Från att ha varit en religiöst betingad dryck inom katolska kyrkan, blev så chokladen ett trendigt inslag på de finare festerna. Mot slutet av 1600-talet gifte sig nämligen den franske “Solkungen” Ludvig XIV med en spansk prinsessa döpt Maria-Theresia. Drottningen introducerade chokladen i Frankrike.
Då blev det modernt att förnäma damer skulle dricka choklad i salongerna. Man tog efter kungahuset och försökte förstås kopierade deras leverne som en form av statushandling. I och med detta reducerades alkoholanvändningen betydligt i hela Europa. Förut hade vinet setts som främsta sällskapsdryck i söder, medan ölet användes i norr.
Runt hundra år senare hade chokladen även blivit vanlig bland medelklassen. I samband med det började man också tillverka choklad i fast form. På så sätt kunde man öka exklusiviteten igen, då den nya varan krävde mer avancerade tillverkningsprocesser och alltså var ”en finare lyxvara”.
Chokladkära finländare
Till Finland kom chokladpraliner både från Sverige och Ryssland på 1800-talet. Nedan ses två finska 1800-tals hem. Det till vänster tillhörde Fredrika och Johan Ludvig Runeberg. Till höger Sneckenströms familjehem i Borgå. Det var också i Borgå som Brunbergs chokladfabrik inledde sin verksamhet på 1910-talet.
Närpes Glassfabriks chokladgräddglass
Den choklad vi använder i vår glasstillverkning är just inhemska, 150-år fyllda Brunbergs chokladfabriks produkter! De tillverkar gluten- och laktosfria chokladplattor. I vår chokladglass har vi gett njutningen tydlig karaktär genom att låta små små, mjuka fluffiga flisor av riktig choklad genomfara varje tugga. Testa och se ifall du blir lika chokladfrälst som aztekerna!